till den finaste jag vet

hur ska jag förklara dig? min vän, min själ, mitt hjärta du är min värld. som ovän i krig, vi tog alltid en strid, om det så begav sig ville båda vinna, fula trix och knep. för nära in på, jag förstod inte då, att utan dig så fanns inte jag. kom så åker vi till afrika! på ett äventyr vi fann hur stort och starkt det vuxit sig ett band, många turer till världens hörn, men stilla nu, bara du kan höra mitt hjärtas bön. när du gråter gråter jag, för det är så det är med kärlek, vi är blandade och tvistade samman. intet hårt ord som vi inte ångrat. tuff ibland, svag och stark, glad och modig, du vågar, du kan, om du bara visste allt du är värd. ett hjärta av guld det har du min fina, dina händer i mina. hur känner ni varann? frågan får oss att le, för tänk att ingen främling kan se, systerskap och kärlek, likhet och allt det där som bara vi vet. sanningen är, att det finns inget du kan göra för att ändra det här. min bästa, min fina dina händer i mina, jag älskar dig, idag och alla dagar.