Hur blev det såhär? Det undrar alla på vår färd. En familj så sann, drömmen sattes i brand. Att inte välja sitt liv, att acceptera, det tar tid. Vi är fyra nu, en enighet fortfarande stark, men reglerna är nya hur ska vi tala, vem vill jag nu vara? Vi provar en roll, det kallas trial-and-error. Skorna är stora, skjortan den skaver och denna jacka passar mig inte mer, snälla åh ge er! Det som slutligen passar, är att vara sig sann, skapa sig nya band.
Så vi lämnar ett hus, en borg av förhoppning, det blev bara stoppning, för att skydda andras öron. Nu provar vi något nytt för det som skett det har ingen annan sett.
Så vi lämnar ett hus, en borg av förhoppning, det blev bara stoppning, för att skydda andras öron. Nu provar vi något nytt för det som skett det har ingen annan sett.
Att älska så starkt är att offra allt. Nu ger jag dig mig och jag du blir mig, vi två blir tre, åh herregud ska det bli en te!
Jag tänkte att vi skulle dit in, där alla minnen finns. Jag ska visa dig allt, nu står det på en pall, vi tar detta nu, vi blåser ut vålnaden, du?
Från att ha delat ett tak kunde ingen vela, denna är din och denna är min, den här slänger vi nu, dags att börja om ju. För så ser livet ut, och systrar blir stora, men allt behöver sin tid för att mogna.
En tystnad stor, mellan er två bor, inget vi kan göra jag vill bara att ni mig ska höra. Det jag vill säga nu är att allt vad vi har, det är här och nu. Vad som än hänt är det väl vida känt att kärleken är störst, att leva gör vi nu men det bästa är till för dem som törs. Vi vågade och vann, och starka är våra band. Så börjar vi om, nu börjar det ta form, ett liv så nära, alla mina kära. Det blir aldrig som förut, men det vi hade kommer aldrig att dö ut.
En tystnad stor, mellan er två bor, inget vi kan göra jag vill bara att ni mig ska höra. Det jag vill säga nu är att allt vad vi har, det är här och nu. Vad som än hänt är det väl vida känt att kärleken är störst, att leva gör vi nu men det bästa är till för dem som törs. Vi vågade och vann, och starka är våra band. Så börjar vi om, nu börjar det ta form, ett liv så nära, alla mina kära. Det blir aldrig som förut, men det vi hade kommer aldrig att dö ut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar