Varför är det alltid så, att när man väl bestämt sig för att klippa sig, så blir det fullständigt olidligt att hantera sitt hår fram tills dess?
I am telling you. Jag har blivit en sån där med långt hår som typ aldrig klipper sig. En sån som jag tyckte var högst märklig när jag hade kortare hår och olika frisyrer.
Jag inser att vägen till vackert hår går genom en sax åtminstone 3-4 gånger per år. Inte två.
Två långa veckor med knut på huvudet kvar. Sen kommer mitt hår vara helt amazing. Typ.
3 kommentarer:
Jag förstår precis vad du menar! En dag kan man tycka att håret är skitsnyggt för att i nästa helomvända och inse att det är längre i nacken än i sidorna (jag har kort hår och det är det fulaste jag vet på mig själv) och sedan vantrivas och skämmas till klipptiden.
Ehum... Jag är en av de där som klipper sig max 2 gânger om âret och som nästan skäms när hon gâr till frissan p g a slitna hârtoppar... :D
Ehum... Jag är en av de där som klipper sig max 2 gânger om âret och som nästan skäms när hon gâr till frissan p g a slitna hârtoppar... :D
Skicka en kommentar