Vinden viner här på Marthas Vineyard. Hittar varje liten springa för en genväg. Havet som legat som det självklaraste lugn är i uppror. Båtarna sliter och drar.
Och så känslan. Känslan av att vara på en speciell plats. En ö som inte är som andra öar.
Något viskar här ute. Något säger saker öron inte kan höra.
Men själen hör. Själen och kroppen förstår vad den här platsen säger. Den här platsen har mig, fick mig.
Det viskar och viner genom mig. En ö som anar.
En plats som den här kan bra upplevas. Levas och kännas.
2 kommentarer:
Oh, fint! Fâr lite rysningar här pâ morgonkvisten...
Härligt! Tack!
Skicka en kommentar