tisdag 27 oktober 2009

en plötslig attack av illamående

Döden som en sjuk människas irrationella men så stränga beslut. så oåterkalleligt hårt och oundvikligt sant. Döden som utväg en mördares kall. Det är vidrigt, och det är sjukt. Det är en människa som har tappat allt som tar liv i sina händer. När staten mördar luktar det bränt kött när blixtarna slår. När staten dödar ett liv blir det dödsryck av för låga doser gift. När staten mördar tappar vi allt. Vad är det för samhällen som bestämmer vem som ska leva och dö? Som tar någon annans barn för att skipa rättvisa. Nu blev det allvar, folks, jag mår fysiskt illa av allt vad dödsstraff heter. Ser på Oprah där en straffad snart ska dö. Och där sitter dem och tittar på.

Inga kommentarer: