Krasch bom bang. Knas och oordning, sjuk och i känsloorkan. Låter det kul? Nej? Nej. Det börjar ordna sig. Ibland kanske det behövs en tioåring som får en 25-åring att skratta tills magen värker. Pussar och kramar på en liten kille som snart blir två. Jättemånga sovmornar. Jättemycket göra ingenting. Jättemycket göra någonting. Jag älskar dig från en gammal vän. Och så en kväll med mina fina tjejer där vinruset ger världens största kärleksförklaring till livet. Tack o lov har livet nyanser som gör att vi kan sätta saker i perspektiv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar