Veronica trippar över mig. Hon spänner mina känslor som strängar på en fiol. Hon spelar över dem, varsamt på varje ton, överallt där det gör ont. Alla toner har sin plats tills den fått nog. Drar upp förtvivlan ur sin grop, glädje som ett varmt klot. Fett mycket hopp och lämnar en skälvande kropp. Veronica Maggio alltså. Hon har gjort en skiva till mig, Satan i gatan.
2 kommentarer:
ja den är så bra!
like like!
Skicka en kommentar