Väldigt bra, mycket att vara tacksam över. En jobbig tid bakom mig, som borde stanna just, bakom mig. Ett hjärta som fortfarande slår för fort. Som oroar. Som var bättre nyss, nu sämre. Bara tisdag i dag, att resa brukar vara som att äta medicin.
Här funderar jag över mig själv, insåg en sak i dag. Oavsett vad eller vem jag mister i livet är det ju mig själv jag ska vara med så länge jag lever. Viktigt att vårda den människan?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar