torsdag 13 januari 2011

fölsedan so far

Lyxfrulle, vinlunch, smoothie och prinsesstårta! Nu blir det italienskt och vänner. Det är bra att fylla år!

dagens ord: älskad

Idag är det min dag! Jag fyller år! Jippie! Sov räv i två timmar medans det stökade i köket. Det är mitt hjärta det, som fixar så fint så fint.

27 år sedan jag föddes. Läste hos bästa Sara hur hon i terapi med sina föräldrar fick berättat för sig hur de upplevde hennes födsel. Då insåg hon, verkligen insåg att hon var älskad från första stund. Jag var älskad från första stund, jag har alltid det. Det är fantastiskt att vara älskad, av vänner familj och partner. Och av sig själv.

Dagens ord är älskad, för det är så fint, så mycket läka i det. Det finaste som finns. Grattis till mig!!


onsdag 12 januari 2011

jakten på lycka och varför jag redan älskar Hanna

Lycka är en sällsam fågel som Hanna Hellquist vill knipa receptet på genom att bada med delfiner, gå i skratterapi och träffa ett gäng härliga folks i SVT:s nya tv-program Jakten på lyckan.

Själv garvar jag varje gång trailern går, när de gör någon eld och ska önska sig något de vill ha mer av. Hanna viskar "kuk" in i kameran, helt spontant.

That's why I love you! Hanna!

this woman's work

Att hon kan utföra stårdåd visste vi väl. Vi som följt Stina ett tag har sett glimtar av de mest perfekta stilleben, mjuka tyger, vassa skor och skimrande hy. Och skilsmässa, och barnlöshet, och allt är inte så jävla bra som det ser ut.

Det är inte utan att hennes nyheter om ny man, den stora kärleken gav mig pirr av lycka för hennes skull. Men, MEN. Hon väntar barn. Hon som trodde sig vara utom hoppom biologiskt barn, blir snart mamma.

Så fantastiskt och vilken bomb av hopp hon detonerade inom mig. Vackra Stina, må lyckan vara hos dig, Amen.

Foto: Stina

the rest is still unwritten

Det finns ingenting, ingenting, som är så skönt som känslan av, det kommer ordna sig. Precis hur det än blir så kommer det att ordna sig. du blir ok Anna.

Förresten så älskar jag snön. Längtar inte tills knoppar brister, jag gillar det här. Eller så är det för att jag är så inne i mig själv att årstider känns... oviktigt?

Men för er som längtar efter takdropp och skir grönska, det kommer ordna sig. Tiden har sin gång och knoppar kommer att brista, och jag kommer att bli ok igen.



fredag 7 januari 2011

take me home (country boy)

Inte visste jag att jag gillade country? Typ mycket.

Inte visste jag att Gwyneth Paltrow sjunger country?

Hon är långt i från bäst, men bra. Jag har haft på någon sändning från Countrygalan i Nashville på tv. Donat i mitt tillfälliga hem (passar mammas lgh när de är bortresta), för imorgon är det kalas.

Kvällen före dagen efter var inte så dum.

tic tic tac tac

Gårdagens ord var förresten tålamod. Herrgud vad mycket tålamod, var ordet.

Men det är så igår, tålamod. Idag tror jag... trevan? (I en riktning som är rätt!)

rätta mig om jag har fel?

Man* vill ha fredags mys. Men man* vill fan inte ha let's dance.

Säger någon tacos drar jag ut och svirar i ren protest!



*Man= yours truly

tisdag 4 januari 2011

det var bara det


Idag jobbar vi med tillförsikten. Ett favoritord just nu. Till för sikt.

onsdag 29 december 2010

Samtidigt i en soffa nära dig

  1. Gjorde du något i år som du aldrig har gjort förut? Jobbade med rekrytering, hyrde hus i Kroatien med 10 kompisar, höll en fin kille i handen, min kille.
  2. Höll du några av dina nyårslöften? Nej, vilket var lätt eftersom jag aldrig ger några såna.
  3. Fick någon du känner barn? Ja men visst, en fin liten Wendela och Douglas.
  4. Dog någon som stod dig nära? Nej, tack o lov.
  5. Vilka länder besökte du? Kroatien och Grekland. Räknas Pajala (det kändes som utlandet!)?
  6. Vilket datum kommer du alltid att minnas? Oj jag som är en fena på att minnas datum. Skärtorsdagen var fin med kärleksförklaring. 1 juni föddes min väns dotter Wendela och jag började nytt jobb samma dag.
  7. Vad är det bästa som hänt dig under året som gått? Nya erfarenheter och klarheter, och att jag mötte semlan såklart.
  8. Vilket var ditt största misstag? Att semlan och jag inte bara struntade i allt och drog på kärlekssemester.
  9. Vilket var ditt bästa inköp? En caprinha muddlare kanske? Nä jag har faktiskt inte en susning! Årets finaste saker har nog varit presenter.
  10. Vad spenderade du mest pengar på? Grattis SJ och min hyresvärd. Förutom det, mat och vin, såklart.
  11. Vad gjorde dig riktigt glad? När jag förstod att mina nära finns där, de står pall. Det kallar jag kärlek.
  12. Har du varit sjuk eller skadat dig? Japp
  13. Vilka låtar eller artister kommer få dig att tänka på 2010? Oskar Linnroos, Maxwell, Alicia Keys.
  14. Mådde du bättre eller sämre under 2010 än vad du gjort tidigare år? Jag slog nog i både i taket och botten.
  15. Finns det något du önskar att du lagt mer tid på? Nuet och kärleken.
  16. Finns det något du önskar att du lagt mindre tid på? Oro och ältande
  17. Hur var din julafton? Jo tack, hur var din?
  18. Blev du kär? Ja!
  19. Vilket program har varit det bästa på tv? Robinson, Våra vänners liv, Ladies på Östermalm
  20. Hatar du någon som du inte hatade förut? Hatar ingen i min närhet. Vore dock ingen större förlust om Robert Mugabe (Zimbabwes president) och dylika galna människor trillade av pinn.
  21. Vilken var den bästa boken du läst under året? Dyngkåt och helig av Mia Skäringer, min husgud.
  22. Vilken var din största musikaliska upptäckt? Maxwell.
  23. Önskade du dig något som du fick? Ja.
  24. Önskade du dig något som du inte fick? Ja.
  25. Vilken var årets bästa film? Cold Mountain har fastnat i sinnet, Alice i Underlandet var cool.
  26. Vad gjorde du på din födelsedag? Sov på soffan hos syrran som uppvaktade med våfflor och smoothie på sängen.
  27. Vilka var de bästa människorna som du träffade? De människorna jag har i mitt liv är de bästa människorna.
  28. Hur skulle du beskriva din klädstil? Naturfärger, älskar koftor och enkla plagg med en twist.. svårt!
  29. Vad fick dig att må bra? Svårt att svara på i stundens.. stund. Jag själv skulle jag vilja svara.
  30. Vilken kändis var du mest sugen på? Come again? Har inte reflekterat över sånt? Är jag onormal?
  31. Vem saknade du? Martha i USA, Chattis i Göteborg och alla andra som flyttat till andra städer. Mitt vanliga jag har saknats en hel del också.
  32. Vilken var din bästa månad? Hmmmm... april kanske?
  33. Finns det något som du skulle kunna ha gjort bättre? Skolarbetet hade inte lidit av mer time and effort.
  34. Hur kommer nästa år att skilja sig från det här? 2011 får gärna ha mycket att bjuda på, shake me up, på ett positivt sätt. Men först läka, först bli Anna igen. Sen tar vi det därifrån.
Love

torsdag 18 november 2010

pyssla mig

Jag känner mig sugen på att pyssla. Klippa, klistra, måla, komponera. Jag vill dra fram saker för att sedan vara helt uppslukad av det jag donar med till jag slänger ett öga på klockan och inser att tiden har tagit ett skutt. De här långa kvällarna känns som gjorda för den typen av aktiviteter. Nu till jul kan man ju göra både det ena och det andra , måste ta en tur till Panduro och titta.

Har ni några pysseltips? Jag är inte typen som virkar eller håller på med finlir. Enkelt men gärna estetiskt, varför inte med växter?


inspiration:























Inspirerar mig just nu: råa material och stora hjul. Vill ha ett stort soff bord eller som soffvarianten på bilden. (Och en större lägenhet..) Bildkälla: oklart.

det sk "paradiset"

Rån, mord, knarksmuggling, inbrott, skjutdraman, misshandel.. and so it goes on. Låter inte det som rena rama paradise! Va!? Inte det? Jag zappade in på tv-programmet 'Polisen i Paradiset' häromdagen, en dokumentärserie om polisen i Jamaica, Trinidad & Tobago och St Lucia på Tv4.

Jag har funderingar både kring namnet och serien i sig. Men vad är det med oss soltörstande svenskar? Av med blindlapparna, om något ska kallas paradis så är det här, i det här vackra och trygga landet. Gissa hur många miljoner som skulle vilja ha din plats? Paradiset kan inte bara betecknas som en vacker strand och sol?

söndag 14 november 2010

småstan i stan

Det är lite kul när folk som bor utanför Stockholm pratar om hur opersonligt måste vara att bo i storstan.

Jag håller nämligen inte med. Fastän jag bor mitt i stan så har jag ju mitt kvarter, min hood. Där finns stammisfiket, vardagsica, träningsfolket och grannhejanden. Jag vet inget om människorna runt mig, men jag ser dem, igen och igen. Hon som pratade högt på tunnelbanan sitter också på vårdcentralen. Den mysiga familjen jag mötte på väg på något äventyr gungar senare i parken.

Ingen vet en massa om någon, vi har ett privatliv, men det är inte opersonligt att bo i stan. Vill man ha småstadskänsla kan man alltid flytta till någon förort, men även där är min upplevelse att man slipper den värsta småstadsmentaliteten till förmån för mysigt igenkännande.

En gång pratade jag med en tjej som tyckte att det måste vara väldigt oskönt och opersonligt att bo i Stockholm. Lite kul att hon själv bodde på Avenyn i Göteborg!

Vad tycker du, hur är det där du bor?

tisdag 9 november 2010

i feel it in my fingers

Hjärnan börjar långsamt producera bloggmaterial.. Sitter och tittar ut över snöstormen med lamporna tända. Igår fick jag dra ner persiennerna för att solen gjorde att jag inte såg konfliktanalysen på datorn. Är det inte coolt med årstider? Tänk så många som bara ser några grader eller lite mer regn som årstid i andra delar av världen. Vi har olika förutsättningar från dag till dag, det är kul!

Jag har förresten inte varit någonstans. Jag har varit här i Stockholm. Pluggat, jobbat. Har ett nytt extrajobb nu inom HR. Kul!

Det börjar dra ihop sig. Sökte på beteendevetare och samhällsplanering + jobb idag. Eller bara beteendevetare. Alla annonser får mig att känna mig som en bluff. Jag kan lite om mycket, borde jag ha gjort annorlunda? Skaffat specialkunskap? Det är å andra sidan inte för sent för den saken.

Life goes on folks. Vi hörs

onsdag 9 juni 2010

måste bara få berätta om pyntet

En ung skrattande mö kidnappad så in i bängen. En helg bland måsskrik och skär, mygg och gamla vänner med nytt pynt. Siktet på det som väntar en 24-åring som träffat sin framtid. En möhippa alltså.

Kramade en gammal vän och konstaterade att min kära gamla H var precis som förr bakom ny skepnad, bakom pyntet fann vi varandra igen. Pyntet det som gör att gamla vänner inte alltid är nuvarande vänner trots att man gillar varandra skarpt. Det i det här fallet, spännande pyntet, som vid slutet av en ljuvlig helg lämnade mig med en känsla av att jag varit borta en evighet. Jag längtade hem.

Jag får ibland en känsla av att jag umgås i gillar-varandra klubben och tycker-samma societeten, där mina älskade och jag jobbar med härlig självbekräftelse utan särkilt mycket nya intag. Eller så tror vi att: aha där kom något nytt in! Men får vi verkligen in så mycket nytt?

Jag fann mig själv bland måsar och mygg, i en samling där jag ibland inte hade något att tillföra som kunde bekräfta de andra. Förstår ni vad jag menar? Det enda jag kunde öppna min mun för när pratet gick om kollektiv, dumstring (don't even ask..) och lesbiska aktivistgrejer var frågor. För jag fattade faktiskt ingenting. Det var så nytt att jag inte kunde humma jag preeecis eller jag förstååår.

Men så emellanåt nynnas en Lady Gaga låt här någon pratar Bernadotte bröllop och jag hajar vad pyntet går ut på. Våra intressen och subkulturer, där vi väljer att vila i att bekräfta varandra, där vi lägger våra hjärtan, en så viktig plats. I helgen lärde jag mig att pyntet, de utmärkande drag vi antagit av vår subgrupp nog aldrig målar över det faktum att vi kommer från samma ställe, en annan plats där vi har våra hjärtan, en annan plats där vi kan mötas.


















Unga tre som nu ser helt annorlunda ut...

måndag 17 maj 2010

tisdag 27 april 2010

äggande förebilder

När jag vickade igår på skolan förundrades jag över fenomenet "ägga". En tjej som fyllde år blev jagad av äggkastande förpubertala killar. Kul grej, verkligen, grattis på fölsedan! Grabbarna åkte direkt till rektorn såklart. Men kolla in den här vuxenfesten i Ukraina.




såg vårens första fjäril igår

vuxen

Som jag alltid har längtat efter att bli vuxen. Som jag alltid har längtat efter att inte bli vuxen.

Det fina i tiden som är nu? Det fina i tiden som är nu: att bo i en fin liten lya mitt i stan, med en fot i skolan, en i arbetslivet. Det fina i tiden som är nu, kärleken, kär-leken. Kär, k ä r. Det finaste i tiden som är nu; kär, att få lära känna en av de finaste jag vet. Kärleken i att se sina vänner utvecklas, gå vidare, skapa nya vägar. Det fina i att se sina vänner lära sig nytt, vara kompetenta på sitt jobb, ha större boenden, köpa, sälja, skapa och välja.

Det fina i tiden som är nu, att inte vara barn, ung, beroende. Veta att trampolinen är under mina fötter. Det fina i tiden som är nu är att inse att jag är vuxen och att det ända det innebär är att jag har allt ansvar och alla möjligheter. Och älska det.