pyssla mig

Jag känner mig sugen på att pyssla. Klippa, klistra, måla, komponera. Jag vill dra fram saker för att sedan vara helt uppslukad av det jag donar med till jag slänger ett öga på klockan och inser att tiden har tagit ett skutt. De här långa kvällarna känns som gjorda för den typen av aktiviteter. Nu till jul kan man ju göra både det ena och det andra , måste ta en tur till Panduro och titta.

Har ni några pysseltips? Jag är inte typen som virkar eller håller på med finlir. Enkelt men gärna estetiskt, varför inte med växter?

inspiration:

Inspirerar mig just nu: råa material och stora hjul. Vill ha ett stort soff bord eller som soffvarianten på bilden. (Och en större lägenhet..) Bildkälla: oklart.

det sk "paradiset"

Rån, mord, knarksmuggling, inbrott, skjutdraman, misshandel.. and so it goes on. Låter inte det som rena rama paradise! Va!? Inte det? Jag zappade in på tv-programmet 'Polisen i Paradiset' häromdagen, en dokumentärserie om polisen i Jamaica, Trinidad & Tobago och St Lucia på Tv4.

Jag har funderingar både kring namnet och serien i sig. Men vad är det med oss soltörstande svenskar? Av med blindlapparna, om något ska kallas paradis så är det här, i det här vackra och trygga landet. Gissa hur många miljoner som skulle vilja ha din plats? Paradiset kan inte bara betecknas som en vacker strand och sol?

småstan i stan

Det är lite kul när folk som bor utanför Stockholm pratar om hur opersonligt måste vara att bo i storstan.

Jag håller nämligen inte med. Fastän jag bor mitt i stan så har jag ju mitt kvarter, min hood. Där finns stammisfiket, vardagsica, träningsfolket och grannhejanden. Jag vet inget om människorna runt mig, men jag ser dem, igen och igen. Hon som pratade högt på tunnelbanan sitter också på vårdcentralen. Den mysiga familjen jag mötte på väg på något äventyr gungar senare i parken.

Ingen vet en massa om någon, vi har ett privatliv, men det är inte opersonligt att bo i stan. Vill man ha småstadskänsla kan man alltid flytta till någon förort, men även där är min upplevelse att man slipper den värsta småstadsmentaliteten till förmån för mysigt igenkännande.

En gång pratade jag med en tjej som tyckte att det måste vara väldigt oskönt och opersonligt att bo i Stockholm. Lite kul att hon själv bodde på Avenyn i Göteborg!

Vad tycker du, hur är det där du bor?

i feel it in my fingers

Hjärnan börjar långsamt producera bloggmaterial.. Sitter och tittar ut över snöstormen med lamporna tända. Igår fick jag dra ner persiennerna för att solen gjorde att jag inte såg konfliktanalysen på datorn. Är det inte coolt med årstider? Tänk så många som bara ser några grader eller lite mer regn som årstid i andra delar av världen. Vi har olika förutsättningar från dag till dag, det är kul!

Jag har förresten inte varit någonstans. Jag har varit här i Stockholm. Pluggat, jobbat. Har ett nytt extrajobb nu inom HR. Kul!

Det börjar dra ihop sig. Sökte på beteendevetare och samhällsplanering + jobb idag. Eller bara beteendevetare. Alla annonser får mig att känna mig som en bluff. Jag kan lite om mycket, borde jag ha gjort annorlunda? Skaffat specialkunskap? Det är å andra sidan inte för sent för den saken.

Life goes on folks. Vi hörs